Nu blir det svårare att nå fram

Nej, vi pratar inte om elbilar vintertid. Inte heller om Postnords utdelningsrutiner. Vi pratar så klart om digital informationsspridning.

Den digitala tundran kan som bekant te sig som en ganska karg och ogästvänlig plats, där alltifrån ryska hackare till kompromisslösa techentreprenörer och nitiska EU-byråkrater slåss om territoriet.

I början av 2024 rullas två nyheter ut som har stor betydelse för dig som vill fortsätta nå ut digitalt.

Nyhet 1 Cookie Consent V2
Alla som har en webbplats med cookies har sedan tidigare varit skyldiga att via en cookie-banner låta besökaren välja om den vill dela med sig av sin användardata (och i så fall vilken och till vem) eller inte.
Cookie Consent V2 innebär, något förenklat, en utökning av den möjligheten med större begränsningar för annonsören. I praktiken innebär det att du som använder dig av Google-annonsering måste erbjuda dina besökare en cookie-tjänst (CMP) som har stöd för Cooke Consent V2, annars kommer din annonsering bli kraftigt begränsad. Exempelvis kan du inte längre rikta annonser mot tidigare besökare, s.k. retargeting. Du kan heller inte nyttja Googles nya AI-tjänster som skapar effektivare annonser med hjälp av användardata.

Låter det krångligt? Det är lite krångligt, men som tur är så har vi på Tundran en färdig tjänst som vi till en fast och låg kostnad kan implementera på din hemsida. Den ser till att din hemsida uppfyller alla krav, idag och i framtiden. Den gör en automatisk scanning av hela webbplatsen för att hitta alla olika typer av cookies som den prydligt låter dina besökare ta del av (till EU-byråkraternas belåtenhet). Släng gärna iväg ett mejl vid intresse till support@tigerton.se.

Nyhet 2 – Hårdare regler för massutskick av mejl
Den andra nyheten gäller för dig som bearbetar dina kunder med nyhetsbrev. Google och Yahoo är först ut med hårdare regler för att bättre få bukt med spam.

DIMARC
Det första du måste göra, för att inte riskera att dina utskick fastnar som spam, är att koppla din nyhetstjänst till din domän. Använder du exempelvis Mailchimp så finns en tydlig guide hur du autentiserar här. På detta sätt “legitimerar” du att dina e-postutskick är seriösa och de tar sig enklare fram till dina kunders Gmail och Yahoo-inkorgar.

Ett annat nytt krav som ställs av både Google och Yahoo (och snart av betydligt fler) är att dina prenumeranter erbjuds möjligheten att avregistrera sig med endast ett klick. Båda de populära tjänsterna Mailchimp och Klaviyo erbjuder som tur är redan detta.

Vill du ha hjälp att koppla ihop din nyhetsbrevstjänst med din domän. Då är Tony din man för uppdraget. Han älskar att pyssla med sådant (ibland smackar han till och med gott när han letar sig fram i kontrollpanelernas olika domäninställningar, kan liknas vid en spinnande katt). MEN se till att ha dina inloggningsuppgifter redo, både till nyhetsbrevet och domänhanteraren (annars kanske han slutar smacka).

Over and out.

På spaning efter en taktil värld som flytt

Det är 1993 och du befinner dig i London och måste ringa ett telefonsamtal hem till Sverige. Du hittar en av stadens ikoniska röda telefonhytter, förevigade på vykort, skivomslag och James Bond-filmer. Den är tyvärr upptagen. Så du väntar tålmodigt medan en upprörd dam skäller ut någon efter noter på andra sidan luren. Kanske är det en pågående skilsmässa du bevittnar, eller en infekterad arvstvist efter en rik släktings död. Du försöker tjuvlyssna men telefonhyttens glas och den grova cockneydialekten gör att du bara uppfattar ett och annat ord. Nu är det äntligen din tur. Du känner i fickan efter mynt i rätt valörer utifrån myntens prägling och storlek. I hytten möts du av en inte helt angenäm doft, en blandning av cigarettrök, damparfym och en antydan till intorkad öl. Väggen är täckt med lappar som vill göra dig uppmärksam på allt ifrån bortsprungna katter till mattvätt och sexuella tjänster. Den tjocka telefonsladden rasslar när du lyfter luren från klykan. Det har precis börjat regna och smattret mot glaset ökar i intensitet samtidigt som den första ringsignalen går fram.

Vi flyttar oss trettio år framåt i tiden. Du tar upp din smartphone ur fickan. Hur känns den? Hur luktar den? Ingenting.

Ordet sinne betyder enligt Wikipedia förmågan att förvandla olika slags retningar till upplevelser och i så fall går det lite krasst dra slutsatsen att våra digitala hjälpmedel gjort oss fattigare på upplevelser. En så banal syssla som att ringa ett telefonsamtal på stan kunde för inte en så lång tid tillbaka vara en upplevelse för alla sinnen. Förvisso inte bara angenäma sådana, men ändå upplevelser. Frågan är vad det till slut gör med oss som människor när vi effektivt rationaliserar bort tusentals små vardagsmikroupplevelser som för en kort tid sedan var en naturlig del av vårt liv? Det blir en uppgift för framtidens antropologer att bena ut.

Vi gör naturligtvis allt detta för att spara tid. Den som vi alltid tycks ha sådan brist på och som är hårdvalutan för att kunna berika våra postmoderna liv. Men vad lägger vi då all den tid vi rationaliserat bort på? Ja, om jag ska utgå från min egen dystra skärmtidrapport som jag får presenterad av min iPhone varje vecka, så är det inte ute i skogen eller på Göteborgs Konstmuseum jag har hängt de senaste dagarna, utan på X/Twitter och Chess.com. De fådimensionella aktiviteterna konkurrerar effektivt ut de övriga och förmågan att förvandla olika slags retningar till upplevelser sinar.

Så här kommer ett något för tidigt nyårslöfte. 2024 ska bli året då jag anstränger mig lite extra för att min nyvunna tid ska spenderas på bästa sätt med alla sinnen i fokus; trycksvärta och cellulosa istället för ljudbok, vinylknaster istället för Spotify och konsthallar istället för Instagram. Och tack alla techentreprenörer för att ni gör det möjligt.

Av: Markus

Big data – tiny mind

I år firar Luka Moodyssons film Fucking Åmål 25 år. Den var då en lika välförtjänt som oväntad biosuccé. En stor anledning till framgången var att den gav publiken något den inte visste att den ville ha, men uppenbart suktade efter. 90-talet präglades av ironi och elitism och Fucking Åmål var den raka motsatsen. Den befriande uppriktigheten, småstaden, amatörskådespelarna och musiken träffade rakt i vårt mentala solar plexus.

Vad säger den då om vår tid? Ganska mycket. När såg du senast en Netflix-produktion som gjorde sådant avtryck (eller intryck över huvud taget)? Netflix har en hel världs samlade tittardata sparad med alltifrån vilka platser vi uppskattar, till skådespelare, till händelser, när stänger vi av, när fortsätter vi titta etc. Data som analyseras från alla håll och kanter i jakt på underlag för nästa tittarsuccé. Lukas Moodyson hade inget annat än sin hjärna, sina erfarenheter och ett finger i luften. Ändå är det Fucking Åmål som vi kommer minnas som en klassiker om ytterligare 25 år och inte en generisk Netflix-produktion från 2023 (där vi får följa ännu ett gen z power couple i New York-miljö kryddat med lite Fifty shades of grey).

Paradoxalt nog verkar det som att ju mer data vi får tillgång till (och mer data har skapats i världen bara de senaste åren än under hela mänsklighetens historia) ju dummare blir vi. Istället för att bli mer upplysta tycks informationsmängden bara få oss att förstärka gamla hjulspår. Vi får svårare att kritiskt filtrera den och besluten blir sämre, trots att beslutsunderlaget är så mycket större.

Problemet med data är att den inte själv kan dra några slutsatser och om analyserna som görs är för banala blir också outputen det. Om vi gör liknelsen med ett börsbolag som har siktet allt för lågt ställt för att blidka aktieägarna inför nästa kvartalsrapport, så kan beslut som tas utifrån den aspekten gynna företaget på tre, sex eller nio månaders sikt, men samma beslut kan vara helt förödande för företaget i ett längre perspektiv. Detsamma gäller för all information som vi samlar in från exempelvis annonser på nätet eller besöksbeteenden från våra webbplatser. Det är enkelt att se vad som går bra just nu och göra enkla förbättringar för att förstärka det, men det är mycket svårare att använda datan för att dra slutsatser om vad som är bäst för företaget eller varumärket utifrån en längre horisont och ett bredare perspektiv. Och det är nog även en del av förklaringen till att så många Netflix-produktioner är så kortlivade, kanske tar all data död på kreativiteten.

Så lyft ögonen från senaste Google Analytics-rapporten för en stund. Fäll arbetsstolen lite bakåt, blunda och plocka fram din inre Lukas Moodysson. Kanske finns din egen Fucking Åmål djupt där inne?

Vad är bra UX och vad är bara branding?

Vad har svenska Fortnox gemensamt med Microsoft Teams? Båda är duktiga på varumärkesbyggande men bjuder på UX som har mer att önska.

Dåliga användarupplevelser är kanske inte det första du associerar de båda tjänsterna ovan med. Fortnox har de senaste åren gjort en fantastisk tillväxtresa och blivit en småspararfavorit på börsen, mycket tack vare att de framgångsrikt marknadsfört sig som ett modernt SaaS-bolag (Software as a service). Och är det något man förknippar SaaS-världen med så är det just cleana och intuitiva gränssnitt och användarupplevelser (direkt exporterade från Figma och pixel perfect).

Fortnox är däremot så långt ifrån cleant och pixel perfect man kan komma. När du tagit dig förbi den nya hemsidan och vidare genom inloggningen, som också är prydligt brandad med den nya grafiska profilen, så möts du snart av ett gränssnittsinferno av lappande och lagande där de äldsta delarna ser ut att ha stannat i tiden någon gång runt millennieskiftet.

Ta datumnavigeringen som ett tydligt exempel. Här lyckas Fortnox göra alla UX-fel du möjligtvis kan göra. Popup-fönster undveks av webbutvecklare med självaktning redan på 90-talet, men här öppnas två popuper över varandra. Växlar du mellan olika flikar i din webbläsare så minimeras popuperna och snart upptäcker du tjugotvå öppna fönster som inte fyller någon annan funktion än att göra dig irriterad.

För att navigera dig till olika månader har du endast de pyttesmå dubbelpilarna att tillgå vilka har alldeles för liten klickyta. Har du minsta problem med syn eller motorik är det svårt att träffa rätt. Då pilarnas placering är beroende av månadens längd så byter de dessutom plats efter varje klick vilket betyder att du måste flytta muspekaren efter varje val. Att ta sig från januari till december är därför lite av en utmaning. Och som om det inte var nog, råkar du stänga ner fönstret eller vill ändra intervall, så kommer systemet inte ihåg tidigare val och du får snällt börja om på januari igen.

Detta är bara ett litet men representativt exempel på Fortnox jobbiga gränssnitt och när det utförs regelbundet av tusentals användare dagligen är det mycket tid som försvinner totalt. Som ni ser i skärmdumpen ovan så är även den generella layouten eftersatt (men som tur är så har du en liten pixlig blå info-ikon som är placerad mitt i ingenstans om du kör fast).

Att Fortnox inte hinner med att uppdatera alla sina delar av gränssnittet, kan man dock ha viss förståelse för. I jämförelse med techgiganter på andra sidan Atlanten är de med sina 1,5 miljarder i omsättning en ganska liten spelare. Att globala giganten Microsoft med sitt Teams däremot tycks lida av samma eftersatthet är svårare att ursäkta.

Vyn ovan är tagen från när du glömt ditt lösenord och vill skicka efter ett nytt. Förutom att sidan ser ut att ha tappat sin CSS (stilmall) så har semantiken en del i övrigt att önska. “Gå tillbaka till ditt konto”, säger Microsofts pixliga logga till dig barskt, för att sedan plötsligt ställa den djupt existentiella frågan “Vem är du?”. Ja, vem är du egentligen. Kanske får du svar om du lyckas ta dig förbi spamfällan?

Och om du väl lyckas återställa ditt lösenord riskerar du ändå att fastna i en evighetsloop som kräver en ingenjörsutbildning för att parera och som avhandlats i åtskilliga YouTube-videos.

Varken Fortnox eller Microsoft Teams är som sagt tjänster som förknippas med dåliga användarupplevelser, snarare tvärtom, ett svenskt SaaS-bolag med stark tillväxt och gott rykte och en trogen global IT-gigant. Så vad är bra UX och vad är bara bra branding? Och vad är då egentligen viktigast?

Metas nya AI-Ray-Ban är coola, men var är den viktigaste funktionen?

I veckan lanserade Meta sina nya AI-glasögon, ett samarbete med klassiska glasögonbågsmärket Ray-Ban. Nu kan du (snart om du bor i Sverige) gå omkring med ett par snygga Wayfarer-solglasögon och se ut som Bob Dylan men samtidigt ha tillgång till en mängd smarta funktioner direkt via bågarna. Till exempel kan du med hjälp av Metas egen AI få direktinformation i glasen om statyer du tittar på eller få restaurangmenyer direktöversatta. Du kan enkelt ringa och svara på meddelanden. Dessutom erbjuder de en inspelningsfunktion som gör att du kan livestreama hela din dag, om du nu har lust med det.

En klart häftig produkt, inget snack om saken, men som glasögonorm saknar man ju den viktigaste funktionen, styrkan? Detta skulle i så fall vara den verkligt revolutionerande funktionen. Tänk ett par glasögon som själva kan reglera styrkan på glasen och till och med korrigera olika brytningsfel med hjälp av AI. Du öppnar asken, sätter på dig glasögonen och startar en setup som i princip simulerar vad du gör hos en optiker. Och efter att ha försökt urskilja några suddiga bokstäver på olika avstånd så vips så har glasögonen ställt in sig själva och du ser glasklart. Det hade på kort tid kunnat slå ut en hel bransch.

Hur kommer Riksbanken hantera AI och priset på tomater?

Några år efter finanskrisen 2008 nådde den globala just in time-ekonomin sin peak. Kina kunde förse resten av världen med fler och billigare varor än någonsin. Världen var öppen, handelshindren få och lagren minimala. Tack vare storskaliga och effektiva jordbruk kunde matpriserna hållas nere. För Riksbanken var detta ett problem eftersom konsumentpriserna inte steg i den önskade takten 2% per år. Detta ledde till att de under senare halvan av 10-talet sänkte räntan till minus. Enligt dem själva, ett experiment som aldrig tidigare provats.

Priserna på tomater och andra konsumentvaror påverkades dock väldigt lite av Riksbankens aggressiva ränteexperiment. Men tillgångspriserna däremot, som priser på bostäder, rusade.

Sedan kom Trump med sin protektionism och sina tullar, sedan en pandemi där den sköra globala ekonomin slogs i spillror och därefter ett krig som ledde till energi- och spannmålsbrist.

Och så rusade priset på tomater plötsligt. Riksbankens minusränteexperiment byttes snabbt ut mot den brantaste räntekurvan genom tiderna. Att den tidigare politiken lett till att Sverige fått en av världens högsta privata skuldsättning och en fastighetsbubbla i paritet med Kinas togs ingen hänsyn till. Fortfarande fullt fokus på tomaterna.

Om vi nu tar fram spåkulan och leker med tanken att vi kan se tio år in i framtiden. Vi zoomar in på centralafrika där flera länder snabbt har demokratiserats och moderniserats. De lockar snabbt till sig stora investerare och en utav dem beslutar sig för att bygga världens modernaste tomatodling. Här jobbar inga människor utan all odling, skötsel och skörd sker via AI-robotar. Hela anläggningen drivs av billig solenergi och via självkörande lastfartyg levereras sedan tomaterna till resten av världen i ett fullt ut digitaliserat och självlärande logistiksystem. Tomater har aldrig varit billigare, eller saftigare. Så vad ska Riksbanken göra nu, sänka räntan till -10%?

Är hemsidan död nu?

När AI-chatten ChatGPT lanserades förra året väcktes många tankar. Som webbutvecklare var den första tanken – vad kommer det här innebära för våra kära hemsidor?

Ända sedan internets födelse har egentligen väldigt lite hänt i utvecklingen hur vi hittar och tar till oss information på webben. Principiellt är det egentligen ingen större skillnad mellan Google 2023 och de första länksamlingssidorna från 1995. De bygger båda på att möjliggöra för besökaren att hitta information genom att visa länklistor med så kallad metadata (namnet på sidan och beskrivningen av den) och besökaren klickar därefter på url:en för att ta del av sidans innehåll.

Nu har Microsofts sökmotor Bing, som i över ett decennium levt en dold tillvaro i skuggan av Google, lanserat en ny version integrerad med ChatGPT (Microsoft är delägare i företaget Open AI som står bakom tekniken) och som ställt allt på ända. När du använder tjänsten behöver du sällan längre besöka själva hemsidorna. Istället hämtar och presenterar chattboten informationen direkt på Bings resultatsida. Vill du fördjupa dig så finns naturligtvis möjlighet att klicka in på de länkar som AI-boten listat längst ner, men i de allra flesta fall kommer det att vara helt onödigt.

Detta kan var det mest revolutionerande som hänt hela internet sedan… ja, sedan internetprotokollet http uppfanns. Naturligtvis väcker det många frågor. En aspekt är det juridiska kring upphovsrätten (som Mediepodden tog upp i senaste avsnittet). Om en AI kan scanna av hela webben och presentera innehållet lite som den vill så kommer media i textformat nu att ställas inför samma paradigmskifte som musikindustrin gjorde i och med fildelningen i början av 2000-talet.

Vid en första anblick kan det anses självklart att inte få sprida upphovsskyddat material hur som helst, men om en AI kan hämta texter från tio olika källor och i realtid skriva om dem till något eget (med prydliga källanvisningar i sidfoten), då är väl det inte upphovsrättsintrång utan typ journalistik?

Så vad händer med hemsidan?

Det finns en anledning till att alla webbshoppar liknar varandra eller att det är lättare för en artist att få sina följare till Instagram istället för sin egen hemsida. Ofta är gränssnittet mer i vägen än till nytta. En besökare vill inte behöva lära sig en ny hemsida, även om det bara tar sekunder att bekanta sig med sök och köp. Så tänk vilken dröm att exempelvis kunna be en AI “boka billigaste flygbiljetterna på Ryanair till Rom i mars, utan några extra tillägg” och helt slippa det blågula UX-helvetet till hemsida.

Så varför ska någon surfa in på just din hemsida i framtiden? Ja, det finns några saker som en AI-chat inte kan konkurrera med, som:

  • Mänsklig interaktivitet. Din egna personliga chatt eller kundtjänst på hemsidan där du och dina medarbetare svarar på frågor i realtid som bara ni har vetskap om (som att kundens varor är försenade p.g.a. en översvämning i Emmaboda).
  • Visuella hjälpmedel som produktkonfiguratorer, stilguider och video är heller inte något som en AI-chat kan bistå med (än).
  • Originella tankar och humor är också något som AI visat sig vara mindre duktig på. Hemsidor med riktigt bra innehåll, tankar som du inte visste någon tänkt tidigare (är ju svårt att söka efter) och idéer som får oss att ställa allt på ända. Kanske inget man kan kräva av en vanlig företagshemsida, men det är i alla fall ett område där mänskligheten fortfarande är helt överlägsna.

En annan fråga är hur den nya AI-tekniken kommer värdera just ditt innehåll. Genom SEO har det varit ganska enkelt att manipulera sitt innehåll för att få sökmotorer att lyfta fram det framför andras, men en AI kommer ställa helt andra krav än Google primitiva algoritmer. De tar, trots de medvetna tiderna vi lever i, föga hänsyn till social rättvisa och miljömedvetenhet, men en AI kommer både vara mer biased och, som vi har sett prov på de senaste veckorna, kan till och med te sig lättstött. Innebär det att vi i framtiden riskerar att få våra produkter refuserade från sökmotorerna om vi råkat trampa en AI på tårna?

Den som lever får se. En sak är säker, hemsidan som “det digitala skyltfönstret” har stått sig i över två decennier. Nu är det dags för det riktiga web 2.0. Spänn fast säkerhetsbältet.

Hallå? Var är ni? Är ni där?

Produkterna är på plats. Sajten ser tipp-topp ut, är snabb som en gasell och köpknapparna är stora, färgglada och klickaptitliga. Men var är kunderna?

Lite så här tänker vi
Det har idag aldrig varit lättare men samtidigt aldrig svårare att nå nya kunder. Att skapa en Google- eller Instagramannons går på ett k(l)ick och de flesta kan med lite guidning (och en budget) publicera den helt själva.

Men att få samma genomslag som en lokaltidningsannons eller ett reklaminslag hade i en avlägsen analog värld är däremot mycket svårare. Konkurrensen är stenhård och mottagarnas ögonglober har utvecklats till två durkslag som effektivt rensar bort allt som är för mycket ”sälj”. I värsta fall blir din insats bortkastad.

Upp på toppen – stanna på toppen
Vårt bästa råd för ett långsiktigt digitalt varumärkesbyggande och kampanjande är att börja i rätt ände och i den änden hittar vi SEO – klassisk sökordsoptimering för att öka träffytan på några av alla de miljarder resultatsidor som levereras av våra populäraste sökmotorer dagligen.

SEO är ett långsiktigt arbete där du förtjänar din plats genom bra innehåll, som gärna delas, som får besökare att stanna kvar och som genererar fler besökare. En plats som, när den väl är förtjänad, kommer finnas kvar i toppen för en lång tid framöver. SEO är de långsammaste digitala kolhydraterna som bygger grunden för din digitala närvaro.

Kolla in min nya snippet!
Google utvecklar ständigt nya sätt att presentera sökresultat på. Har du skapat ett sida med det bästa innehållet om ett specifikt ämne på ditt språk kan du tilldelas en s.k.

Kolla in min nya snippet!
Google utvecklar ständigt nya sätt att presentera sökresultat på. Har du skapat ett sida med det bästa innehållet om ett specifikt ämne på ditt språk kan du tilldelas en s.k.
featured snippet där din sida lyfts fram enligt exemplet ovan med ett tydligt textutdrag samt en bild.

Om du har en genomarbetad FAQ-sida som är taggad på ett sätt som Googles sökspindlar uppskattar kan du få innehållet presenterat enligt bilden ovan.

Båda exemplen visar på hur Google jobbar för att premiera kvalitet och det är också hit som dina besökares ögon riktas.

Så, hur gör vi?
Allt SEO-arbete börjar med en grundlig analys. Var befinner vi oss idag? Vilka sökord syns vi på och hur lyfter vi upp dem högre? Vilka sökord saknas? Använder vi oss av de termer och fraser som våra målgrupper använder? Vilka sökord är det hög konkurrens på och vilka har våra konkurrenter glömt bort? Hur kan vi jobba long tail och hur ökar vi kvaliteten på besöken?

Och det viktigaste, hur matchar vi sedan sökorden mot dina sidor och ditt innehåll och vad vill vi att besökaren ska ta vägen när den väl hittat dit?

Alla frågor och svar samlas i en tydlig och behändig rapport från oss som blir grunden för vidare SEO-arbete.

Boka gärna in ett möte så berättar vi mer.

hej@tundran.se

Tigerton har blivit Tundran

Tillsammans med våra vänner på DNA Agency går vi samman för en ny gemensam expedition. Följ med på resan! 🚀🎉