När Googles AI-orakel går bananas

Är det okej att lämna en hund i en varm bil? Jepp, enligt Googles nya AI-orakel är det inga som helst problem att lämna en pälsklädd fyrfotavän i en stekhet bilkupé en högsommardag. Hur är det med rökning under graviditeten då? Jodå, 2-3 cigaretter per dag, det är till och med något doktorer rekommenderar, enligt Googles allvetande AI.

De häpnadsväckane svaren som Googles nya sök-AI-tjänst levererar till sina användare, dessutom med en självsäkerhet som får Donald Trump att framstå som ödmjuk, har varit senaste veckans digitala snackis. Här är några roliga exempel:

IT-säkerhet är tydligen inte Googles starkaste sida

…inte kostråd heller.

Men det är lätt att sätta skrattet i halsgropen när svaren blir direkt farliga. Som när Google ger ett husmorstips att blanda blekmedel och vinäger för att rengöra en tvättmaskin, vilket ju resulterar i en giftig kloringas och som därför under inga omständigheter bör blandas.

Eller som när “hoppa från Golden Gate-bron” är en rekommenderad och lämplig aktivitet för att hantera sin depression.

Kämpa Google!

Fler intressanta artiklar i ämnet:
https://www.tomshardware.com/tech-industry/artificial-intelligence/cringe-worth-google-ai-overviews
https://www.androidauthority.com/shut-down-google-ai-overview-3446038/
https://www.cnet.com/tech/services-and-software/glue-in-pizza-eat-rocks-googles-ai-search-is-mocked-for-bizarre-answers/

Let’s google it like it’s 2022

För några veckor sedan uppmärksammades frasen “before:2023” på Twitter. Någon twittrade hur den noterat att lägger man till before:2023 i sina Google-sökningar så tycks man få bättre kvalitet på sökresultaten och att det skulle bero på allt AI-genererat SEO-innehåll som växt som invasivt ogräs de senaste två åren. Inlägget fick spridning och till slut kommenterade självaste Elon Musk det med “It’s a real problem“.

Jag roade mig själv med att göra lite olika sökningar för att jämföra resultaten och visst är det en viss skillnad och visst finns det mängder av sidor som bara är SEO-optimerat skräp, men några uppenbara skillnader i kvalitet kunde jag ärligt talat inte se. Det som däremot slog mig med häpnad var hur antalet sökresultat skiljer sig år för år. Antalet sidor tycks ha växt exponentiellt vad jag än söker på. Här är några exempel:

Sökning: wordpress developer
2019: 48 miljoner sidor
2024: 178 miljoner sidor

Skulle säga att wordpress-utvecklare dessutom kanske var mer i ropet 2019, ändå har antalet indexerade sidor för söktermen femdubblats sedan dess.

Sökning: best open source cms
2019: 21 miljoner sidor
2024: 110 miljoner sidor

Den som idag letar information om vad som är det bästa open source CMS:et har 110 miljoner(!) sökresultat att gå igenom. Sex gånger så många som den som gjorde samma sökning för fem år sedan fick sig levererade.

Det är uppenbart att AI har ett finger med i spelet, för det är en tydlig pik i antalet mellan 2022 och framåt.

Sökning: best e-commerce platform
2022: 168 miljoner sidor
2023: 297 miljoner sidor

Just nu känns Google lite som en trädgård där trädgårdsmästarna får jobba dag och natt med att rensa ogräs. Och än så länge lever rosorna. Men om antalet sidor fortsätter att dubblas år efter år, vad händer då? Hur ska Google orka leta fram guldkornen om varje obskyr sökterm genererar en miljard träffar? That’s a real problem.

Alla ska med – allt om de nya lagkraven på tillgänglighet

Nästa år börjar nya tillgänglighetsdirektiv att gälla i hela EU. Detta innebär att det för första gången blir lagkrav på tillgänglighet för kommersiella produkter och tjänster. Här är allt du behöver veta om de nya direktiven:

Varför håller de på så här?
Jo, visst kan det vara stressande med alla nya regler som kommer från EU. Alltid inte så genomtänkta heller, men faktum är att c:a 20% av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning, till exempel syn-, hörsel- eller rörelsenedsättning. Ambitionen med det nya direktivet, att öka tillgänglighetsnivån på alla digitala tjänster för att inkludera en större del av befolkningen är därför i grunden bra. Det finns alltifrån demokratiska till kommersiella aspekter av att öka tillgängligheten.

När händer det här då?
I juni 2025 träder den nya lagen i kraft i Sverige vilken är den första i sitt slag som ställer lagliga krav på tillgänglighet för kommersiella produkter och tjänster.

Men gäller det min lilla hemsida?
Den nya lagen gäller till exempel datorer, mobila applikationer, e-handel och hemsidor/webbappar som tillhandahålls konsumenter och avser elektroniska kommunikationstjänster, men lagen har gjort undantag för så kallade mikroföretag. Så driver du en business med färre än 10 anställda (och under 20 miljoner i omsättning) behöver du inte vara rädd för några juridiska påföljder. Däremot rekommenderar vi alla att öka tillgängligheten på webbplatsen av alla andra anledningar!

Och om jag skiter i det?
Förutom att du tappar 20% av marknaden så riskerar du även att få böter, på lägst 10 000 kr och som mest 10 miljoner. Men förutom tydliga undantag för småföretag så finns det andra som är mer luddiga. Till exempel om arbetet med tillgänglighetsanpassningen “medför en oproportionerligt stor börda för den berörda ekonomiska aktören”. Vad som är oproportionerligt eller inte får vi nog vänta några år på prejudikat för att få klarhet i. Vill du fördjupa dig i juridiken rekommenderar vi den här sidan.

Men vad är ens tillgänglighetsanpassning?
Tillgänglighet är ingen raketforskning. Det är ofta logiska och självklara saker som att en text ska ha tillräcklig storlek, radhöjd och kontrast eller att en knapp eller meny ska gå att använda och klicka på utan att använda en mus. Här kommer några exempel på enkla åtgärder som varje sajtägare bör vidta:

  • Skriv alltid beskrivande texter till bilder som en skärmuppläsare kan läsa upp för den med synnedsättning.
  • Prova att använda din hemsida med endast tangenter och se om du kan nå alla menyer, länkar och knappar.
  • Undvik text på bild som ger för dålig kontrast.
  • Se till att tagga innehåll på ett logiskt och tydligt sätt, exempelvis en rubrik, ett formulär eller en meny.
  • Se till att alla hemsidans sidor går att zooma
  • Tydliggör knappar och länkar genom kontrastrika färger och understrykningar.

Vill du fördjupa dig inom tillgänglighet kan du läsa om samtliga regler om WCAG 2 på w3.org.

Det kanske finns fler anledningar att öka tillgängligheten?
Ja, det gör det faktiskt. Tillgänglighet ska inte ses som en isolerad insats utan som en del i utvecklingen av framtidens webb där AI, SEO och tillgänglighet alla vandrar hand i hand över den digitala tundran. Det betyder att när du optimerar tillgängligheten för syn- och hörselskadade så optimerar du den även för Googles funktionsvarierade indexeringsspindlar och vips så har du fått en fin SEO-insats på köpet. I framtiden kommer Googles algoritmer och nya AI-söktjänst med all säkerhet ta större hänsyn till hur tillgänglig din webbplats är, så varför inte börja redan idag?

Hej då!

Vad är Google SGE?

Hur kommer vi söka och browsa oss fram på webben i framtiden? Enligt Google stavas svaret på den frågan Search Generative Experience.

Ända sedan OpenAI gjorde AI på webben till en folkfest med sin tjänst ChatGPT har det diskuterats flitigt vad det kommer innebära för Google och deras ställning som dominerande sökmotor. Alphabet, företaget bakom Google, är idag ett av världens högst värderade med ett brett spektrum av omistliga tjänster som blivit en del av många människors arbetsliv och vardag, men faktum är att nästan hela verksamheten fortfarande är helt beroende av annonsintäkterna från sök. Idag står de för uppemot 90% av den totala intäkten och med en imponerande tillväxt på runt 20% per år. Utan dem, inget Analytics, inget Classroom, inget Maps, inget Docs, inget Meet etc.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg har Googles sökmotor utvecklats förvånansvärt lite under alla år som dominant. Sökresultatsidorna har visserligen smyckats med produkt-bilder, nyheter, snippets och FAQ, men kvaliteten på sökresultaten har inte förbättrats nämnvärt.

Men nu ska det bli ändring på det. Med nya Search Generative Experience som just nu är i testfas och erbjuds i utvalda länder (tyvärr inte i Europa i skrivande stund på grund av EU-byråkratin) förenar Google sökresultat med AI. Istället för en lång länklista får du istället guidande texter och produkturval som du kan interagera med för att förfina och fördjupa din sökning. Även om SGE inte finns tillgängligt i Sverige än så finns det en mängd artiklar och filmer där du får en ganska bra bild över hur det fungerar.

I exemplet nedan ser du hur sökresultatet ser ut för någon som letar efter en barncykel.

…eller Halloweenkostymer

För Google finns det två stora utmaningar för att ro i hamn med det detta:

  1. Annonsintäkter, annonsintäkter, annonsintäkter
    Google kommer fortsatt att visa annonser bredvid de organiska sökresultaten, men frågan är vem som kommer att klicka på dem när du redan får utvalda rekommendationer och svar på dina frågor i sökresultaten, som med hjälp av förfinade sökalgoritmer och AI har en hög relevans? Detta kommer att bli en tunn lina för Google att balansera på.
  2. Ökade kostnader för att generera sökresultat
    Varje sekund levererar Google i snitt hisnande 400 000 sökresultat. Att generera resultat med SGE tar 10-100 gånger mer resurser. Det kräver därför en helt ny infrastruktur (och mer el) för att kunna rulla ut generativa sökresultat till hela världen i samma takt som nu. Därför har Google börjat leka med tanken att börja ta betalt för premium söktjänster. (Källa: Podcasten Marknaden samt artikel i Financial Times).

Är du nyfiken på Google SGE kan du besöka Google Search Labs.

Har SEO förstört Google eller har Google förstört SEO?

Google beter sig lite som en osäker högstadielärare när det kommer till att bedöma innehåll på webben. Det är inte alltid den som är mest spot on som tenderar att få högst betyg utan den som ordbajsar mest. Detta har lett till att varje gång vi googlar något måste vi ofta lägga tid på att läsa igenom spaltmeter av s.k. SEO-optimerade texter för att kunna destillera ut det mest matnyttiga.

Man kan tycka att ett så dominant företag som Google med så stora resurser borde ha utvecklats mer under alla dessa marknadsledande år. Ordet googla har ju faktiskt varit ett verb i över 20 år nu. Men den som är dominant blir lätt slö (och till slut omsprungen av AI?).

Vi tar ett konkret exempel för att tydliggöra detta.

Om jag googlar “Vad kostar det att renovera ett kök?” (vilket jag just gjorde förra veckan då vi jobbar med en köksleverantör) så ser sökresultatet ut så här:

Sida upp och sida ner med likartade artiklar som tampas om de högsta placeringarna. Och det är just det som är problemet, att de i första hand tampas om placeringarna. Det är större fokus på att skriva för Googles sökspindlar som publik än riktiga människor. Men webbkrypande spindlar har till skillnad från människor all tid i världen och de älskar ord över allt annat, medan vi människor är otåligare och har lättare för att ta till oss visuella presentationer.

Det är egentligen inget fel på innehållet i många av sökresultaten ovan. Några av artiklarna är till och med välskrivna, prydligt layoutade och med en personlig touch, men en duktig tidningsredaktörsräv hade lätt kunnat skala bort 75% av textmängden och sedan kryddat med bilder och infografik för att göra allt innehåll mer lättillgängligt för mottagaren.

En tidningsredaktör blir just attackerad av ordälskande sökmotorspindlar som förstör hans omsorgsfullt korrade texter. Han skriker rätt ut i sin frustration (inklämd, bak och fram, i sitt skrivbord).

Så vad hade egentligen det ultimata sökresultatet för sökfrasen ovan varit? Vad borde ligga på plats nummer ett om vi bara utgår från relevans och kvalitet. Jag ser något sådant här framför mig:

En sida bestående av tydliga exempelbilder på olika köksrenoveringar tillsammans med en totalkostnad. Den kan sedan brytas ner till material och arbetskostnad samt även en taggning på geografi, eftersom arbetskostnaden skiljer sig mellan stor- och småstad. Enkelt, lättillgängligt och överskådligt. Summan kan även inflationsjusteras så att bilderna även håller över tid.

Problemet är att en sådan här sida aldrig hade haft en chans att slå sig in bland de organiska sökresultaten eftersom den innehåller alldeles för lite text.

Eller?

När det kommer till vissa sökfraser har Google faktiskt lärt sig att användaren inte vill ha långa textstycken. Frasen hus till salu resulterar i Hemnet och andra mäklarsajter bland de översta sökresultaten, trots att de är helt befriade från långrandiga textmassor och mest är den portalsida besökaren efterfrågar.

Vi på Tundran hjälper våra kunder löpande med att öka träffytan på Google. SEO sitter i ryggraden i allt webbinnehåll vi publicerar, men aldrig genom att tumma på kvalitet. SEO behöver inte alltid betyda att man gör som konkurrenterna. Ibland kan tvärtom vara bästa strategin. För genom att skapa det som människor verkligen vill ha kan vi få exponering via en mängd olika kanaler som traditionell PR, sociala medier, mun till mun, SEO/SEM, gammelmedia m.fl. Och när du utklassar dina konkurrenter i besöksantal så förstår även Google till slut vad som är grejen.

Har din WordPress-sajt blivit hackad?

“Nej, men va f*n! Varför håller dom på sååå??”

WordPress-sajter har länge varit populära mål för hackare och det beror inte på att plattformen är mer sårbar än andra utan det är den stora volymen som gör den till en så attraktiv måltavla.

Vad är poängen med att hacka just min lilla hemsida?
För det första, ta det inte personligt. Det är inte din hemsida de är ute efter utan ett stort nätverk av sajter de vill få tillgång till. Det är alltså inte en enskild hackare som sitter med din webbplats lysande ur skärmen i en dunkel källare.
Anledningen till att den blir utsatt för hackningsförsök kan vara flera. Det här är de tre vanligaste anledningarna:

  • Mörk SEO
    Yes, det är faktiskt så enkelt. Många är bara ute efter att använda din hemsida för att leda trafik till andra sajter och Google är, konstigt nog, efter alla dessa år, fortfarande rätt usel på att upptäcka den här typen av fiffel. Och alla som jobbar med SEO själva vet hur svårt det är att få upp antalet kvalitativa inlänkar till sin hemsida. Men genom att masshacka WordPress-sajter kan du snabbt och enkelt skaffa tusentals nya på ett kick. Inget vi rekommenderar dock.
  • Sno användardata
    En annan vanlig anledning är så klart för att sno användardata, som e-postadresser och i värsta fall kreditkortsuppgifter. E-postadressen hamnar sedan i olika enerverande massutskick.
  • Sno datorkraft
    En tredje anledning är att använda kraften från din webbplats för att attackera ett annat mål. Till exempel kan WordPress-sajter användas för s.k. ransomware = utpressning. Då används din sajt tillsammans med tusentals andra sajter för att sänka eller göra intrång hos en större aktör som man sedan försöker pressa på pengar.

Men hur kan jag skydda mig?
Det finns en mängd åtgärder du kan vidta för att slippa bli hackad, eller i alla fall minska risken avsevärt. Senaste tiden har både antalet attacker ökat och tillvägagångssätten blivit mer sofistikerade. Det ställer högre krav på både oss som leverantör och dig som sajtägare att täcka upp de hål vi kan.

  1. Se över dina användarkonton och lösenord
    Det börjar så fint med ett nätt litet admin-konto. Sedan kommer kommunikatören Maja och vill ha ett eget admin. När hon går på mammaledighet kommer Börje in och vill ha sitt eget konto. Börje har ingen koll på lösenord och säkerhet och går in och ändrar sitt lösenord till “mamma123”. Börje visade sig inte vara någon fena på kommunikation heller och blir uppsagd kort därefter. Nu kommer istället externa byrån in, och sedan SEO-konsulten och sedan den nya VD:n som “har jobbat lite med hemsidor” (betoning på lite visar det sig). Och vips så finns det 20 adminkonton och det räcker att ett av dem har ett för vekt lösenord för att din hemsida enkelt ska bli hackad. Så begränsa antalet admin-konton. Helst bara 1 och med ett autogenererat starkt lösenord.
  2. Installera inga plugins själv!
    WordPress plugin-bibliotek är en djungel och dess största sårbarhet. Det finns en mängd plugins där ute som är dåligt byggda och som slutade uppdateras ungefär samtidigt som Napoleon besegrade österrikarna i slaget vid Austerliz. Så rådfråga alltid oss före du installerar ett plugin. Vi kan utifrån betyg, uppdateringsfrekvens och en snabb Googling ganska enkelt se om ett plugin är av hög kvalitet eller inte.
  3. Skaffa ett WordPress serviceavtal
    Med ett serviceavtal så erbjuder vi schemalagda uppgraderingar av WordPress och plugin vilket gör att din hemsida alltid är uppdaterad. Med ett serviceavtal gör vi även en total översyn av alltifrån filrättigheter och serverinställningar till användarkonton och lösenord. Rubbet. Kontakta support@tundran.se så berättar vi mer om det.

Men vad är det värsta som kan hända om min sajt blir hackad?
Nästan alla hackade WordPress-sajter går att rädda genom att grundligt rensa bort all skadlig kod och sedan göra en uppdatering av alltifrån plugins till lösenord. Den största risken är om du blir hackad under en längre tid och kanske inte ens märker det. Då kommer Google varna för att besöka din hemsida och i längden kommer du tappa all fin träffyta på Googles sökresultat som du lyckats bygga upp genom åren. Och det däremot, är väldigt svårt att bygga upp igen.

Okej, lycka till där ute.

Nu blir det svårare att nå fram

Nej, vi pratar inte om elbilar vintertid. Inte heller om Postnords utdelningsrutiner. Vi pratar så klart om digital informationsspridning.

Den digitala tundran kan som bekant te sig som en ganska karg och ogästvänlig plats, där alltifrån ryska hackare till kompromisslösa techentreprenörer och nitiska EU-byråkrater slåss om territoriet.

I början av 2024 rullas två nyheter ut som har stor betydelse för dig som vill fortsätta nå ut digitalt.

Nyhet 1 Cookie Consent V2
Alla som har en webbplats med cookies har sedan tidigare varit skyldiga att via en cookie-banner låta besökaren välja om den vill dela med sig av sin användardata (och i så fall vilken och till vem) eller inte.
Cookie Consent V2 innebär, något förenklat, en utökning av den möjligheten med större begränsningar för annonsören. I praktiken innebär det att du som använder dig av Google-annonsering måste erbjuda dina besökare en cookie-tjänst (CMP) som har stöd för Cooke Consent V2, annars kommer din annonsering bli kraftigt begränsad. Exempelvis kan du inte längre rikta annonser mot tidigare besökare, s.k. retargeting. Du kan heller inte nyttja Googles nya AI-tjänster som skapar effektivare annonser med hjälp av användardata.

Låter det krångligt? Det är lite krångligt, men som tur är så har vi på Tundran en färdig tjänst som vi till en fast och låg kostnad kan implementera på din hemsida. Den ser till att din hemsida uppfyller alla krav, idag och i framtiden. Den gör en automatisk scanning av hela webbplatsen för att hitta alla olika typer av cookies som den prydligt låter dina besökare ta del av (till EU-byråkraternas belåtenhet). Släng gärna iväg ett mejl vid intresse till support@tigerton.se.

Nyhet 2 – Hårdare regler för massutskick av mejl
Den andra nyheten gäller för dig som bearbetar dina kunder med nyhetsbrev. Google och Yahoo är först ut med hårdare regler för att bättre få bukt med spam.

DIMARC
Det första du måste göra, för att inte riskera att dina utskick fastnar som spam, är att koppla din nyhetstjänst till din domän. Använder du exempelvis Mailchimp så finns en tydlig guide hur du autentiserar här. På detta sätt “legitimerar” du att dina e-postutskick är seriösa och de tar sig enklare fram till dina kunders Gmail och Yahoo-inkorgar.

Ett annat nytt krav som ställs av både Google och Yahoo (och snart av betydligt fler) är att dina prenumeranter erbjuds möjligheten att avregistrera sig med endast ett klick. Båda de populära tjänsterna Mailchimp och Klaviyo erbjuder som tur är redan detta.

Vill du ha hjälp att koppla ihop din nyhetsbrevstjänst med din domän. Då är Tony din man för uppdraget. Han älskar att pyssla med sådant (ibland smackar han till och med gott när han letar sig fram i kontrollpanelernas olika domäninställningar, kan liknas vid en spinnande katt). MEN se till att ha dina inloggningsuppgifter redo, både till nyhetsbrevet och domänhanteraren (annars kanske han slutar smacka).

Over and out.

På spaning efter en taktil värld som flytt

Det är 1993 och du befinner dig i London och måste ringa ett telefonsamtal hem till Sverige. Du hittar en av stadens ikoniska röda telefonhytter, förevigade på vykort, skivomslag och James Bond-filmer. Den är tyvärr upptagen. Så du väntar tålmodigt medan en upprörd dam skäller ut någon efter noter på andra sidan luren. Kanske är det en pågående skilsmässa du bevittnar, eller en infekterad arvstvist efter en rik släktings död. Du försöker tjuvlyssna men telefonhyttens glas och den grova cockneydialekten gör att du bara uppfattar ett och annat ord. Nu är det äntligen din tur. Du känner i fickan efter mynt i rätt valörer utifrån myntens prägling och storlek. I hytten möts du av en inte helt angenäm doft, en blandning av cigarettrök, damparfym och en antydan till intorkad öl. Väggen är täckt med lappar som vill göra dig uppmärksam på allt ifrån bortsprungna katter till mattvätt och sexuella tjänster. Den tjocka telefonsladden rasslar när du lyfter luren från klykan. Det har precis börjat regna och smattret mot glaset ökar i intensitet samtidigt som den första ringsignalen går fram.

Vi flyttar oss trettio år framåt i tiden. Du tar upp din smartphone ur fickan. Hur känns den? Hur luktar den? Ingenting.

Ordet sinne betyder enligt Wikipedia förmågan att förvandla olika slags retningar till upplevelser och i så fall går det lite krasst dra slutsatsen att våra digitala hjälpmedel gjort oss fattigare på upplevelser. En så banal syssla som att ringa ett telefonsamtal på stan kunde för inte en så lång tid tillbaka vara en upplevelse för alla sinnen. Förvisso inte bara angenäma sådana, men ändå upplevelser. Frågan är vad det till slut gör med oss som människor när vi effektivt rationaliserar bort tusentals små vardagsmikroupplevelser som för en kort tid sedan var en naturlig del av vårt liv? Det blir en uppgift för framtidens antropologer att bena ut.

Vi gör naturligtvis allt detta för att spara tid. Den som vi alltid tycks ha sådan brist på och som är hårdvalutan för att kunna berika våra postmoderna liv. Men vad lägger vi då all den tid vi rationaliserat bort på? Ja, om jag ska utgå från min egen dystra skärmtidrapport som jag får presenterad av min iPhone varje vecka, så är det inte ute i skogen eller på Göteborgs Konstmuseum jag har hängt de senaste dagarna, utan på X/Twitter och Chess.com. De fådimensionella aktiviteterna konkurrerar effektivt ut de övriga och förmågan att förvandla olika slags retningar till upplevelser sinar.

Så här kommer ett något för tidigt nyårslöfte. 2024 ska bli året då jag anstränger mig lite extra för att min nyvunna tid ska spenderas på bästa sätt med alla sinnen i fokus; trycksvärta och cellulosa istället för ljudbok, vinylknaster istället för Spotify och konsthallar istället för Instagram. Och tack alla techentreprenörer för att ni gör det möjligt.

Av: Markus

Big data – tiny mind

I år firar Luka Moodyssons film Fucking Åmål 25 år. Den var då en lika välförtjänt som oväntad biosuccé. En stor anledning till framgången var att den gav publiken något den inte visste att den ville ha, men uppenbart suktade efter. 90-talet präglades av ironi och elitism och Fucking Åmål var den raka motsatsen. Den befriande uppriktigheten, småstaden, amatörskådespelarna och musiken träffade rakt i vårt mentala solar plexus.

Vad säger den då om vår tid? Ganska mycket. När såg du senast en Netflix-produktion som gjorde ett sådant avtryck (eller intryck över huvud taget)? Netflix har en hel världs samlade tittardata sparad med alltifrån vilka platser vi uppskattar, till skådespelare, till händelser, när stänger vi av, när fortsätter vi titta etc. Data som analyseras från alla håll och kanter i jakt på underlag för nästa tittarsuccé. Lukas Moodyson hade inget annat än sin egen hjärna, sina samlade erfarenheter och ett blött finger i luften. Ändå är det Fucking Åmål som vi kommer minnas som en klassiker om ytterligare 25 år och inte en generisk Netflix-produktion från 2023 (där vi får följa ännu ett gen z power couple i New York-miljö kryddat med lite Fifty shades of grey).

Paradoxalt nog verkar det som att ju mer data vi får tillgång till (och mer data har skapats i världen bara de senaste åren än under hela mänsklighetens historia) ju dummare blir vi. Istället för att bli mer upplysta tycks informationsmängden bara få oss att förstärka gamla hjulspår. Vi får svårare att kritiskt filtrera den och besluten blir sämre, trots att beslutsunderlaget är så mycket större.

Problemet med data är att den inte själv kan dra några slutsatser och om analyserna som görs är för banala blir också outputen det. Om vi gör liknelsen med ett börsbolag som har siktet allt för lågt ställt för att blidka aktieägarna inför nästa kvartalsrapport, så kan beslut som tas utifrån den aspekten gynna företaget på tre, sex eller nio månaders sikt, men samma beslut kan vara helt förödande för företaget i ett längre perspektiv. Detsamma gäller för all information som vi samlar in från exempelvis annonser på nätet eller besöksbeteenden från våra webbplatser. Det är enkelt att se vad som går bra just nu och göra enkla förbättringar för att förstärka det, men det är mycket svårare att använda datan för att dra slutsatser om vad som är bäst för företaget eller varumärket utifrån en längre horisont och ett bredare perspektiv. Och det är nog även en del av förklaringen till att så många Netflix-produktioner är så kortlivade, kanske tar all data död på kreativiteten?

Så lyft ögonen från senaste Google Analytics-rapporten för en stund. Fäll arbetsstolen lite bakåt, blunda och plocka fram din inre Lukas Moodysson. Kanske finns din egen Fucking Åmål djupt där inne?

Vad är bra UX och vad är bara branding?

Vad har svenska Fortnox gemensamt med Microsoft Teams? Båda är duktiga på varumärkesbyggande men bjuder på UX som har mer att önska.

Dåliga användarupplevelser är kanske inte det första du associerar de båda tjänsterna ovan med. Fortnox har de senaste åren gjort en fantastisk tillväxtresa och blivit en småspararfavorit på börsen, mycket tack vare att de framgångsrikt marknadsfört sig som ett modernt SaaS-bolag (Software as a service). Och är det något man förknippar SaaS-världen med så är det just cleana och intuitiva gränssnitt och användarupplevelser (direkt exporterade från Figma och pixel perfect).

Fortnox är däremot så långt ifrån cleant och pixel perfect man kan komma. När du tagit dig förbi den nya hemsidan och vidare genom inloggningen, som också är prydligt brandad med den nya grafiska profilen, så möts du snart av ett gränssnittsinferno av lappande och lagande där de äldsta delarna ser ut att ha stannat i tiden någon gång runt millennieskiftet.

Ta datumnavigeringen som ett tydligt exempel. Här lyckas Fortnox göra alla UX-fel du möjligtvis kan göra. Popup-fönster undveks av webbutvecklare med självaktning redan på 90-talet, men här öppnas två popuper över varandra. Växlar du mellan olika flikar i din webbläsare så minimeras popuperna och snart upptäcker du tjugotvå öppna fönster som inte fyller någon annan funktion än att göra dig irriterad.

För att navigera dig till olika månader har du endast de pyttesmå dubbelpilarna att tillgå vilka har alldeles för liten klickyta. Har du minsta problem med syn eller motorik är det svårt att träffa rätt. Då pilarnas placering är beroende av månadens längd så byter de dessutom plats efter varje klick vilket betyder att du måste flytta muspekaren efter varje val. Att ta sig från januari till december är därför lite av en utmaning. Och som om det inte var nog, råkar du stänga ner fönstret eller vill ändra intervall, så kommer systemet inte ihåg tidigare val och du får snällt börja om på januari igen.

Detta är bara ett litet men representativt exempel på Fortnox jobbiga gränssnitt och när det utförs regelbundet av tusentals användare dagligen är det mycket tid som försvinner totalt. Som ni ser i skärmdumpen ovan så är även den generella layouten eftersatt (men som tur är så har du en liten pixlig blå info-ikon som är placerad mitt i ingenstans om du kör fast).

Att Fortnox inte hinner med att uppdatera alla sina delar av gränssnittet, kan man dock ha viss förståelse för. I jämförelse med techgiganter på andra sidan Atlanten är de med sina 1,5 miljarder i omsättning en ganska liten spelare. Att globala giganten Microsoft med sitt Teams däremot tycks lida av samma eftersatthet är svårare att ursäkta.

Vyn ovan är tagen från när du glömt ditt lösenord och vill skicka efter ett nytt. Förutom att sidan ser ut att ha tappat sin CSS (stilmall) så har semantiken en del i övrigt att önska. “Gå tillbaka till ditt konto”, säger Microsofts pixliga logga till dig barskt, för att sedan plötsligt ställa den djupt existentiella frågan “Vem är du?”. Ja, vem är du egentligen. Kanske får du svar om du lyckas ta dig förbi spamfällan?

Och om du väl lyckas återställa ditt lösenord riskerar du ändå att fastna i en evighetsloop som kräver en ingenjörsutbildning för att parera och som avhandlats i åtskilliga YouTube-videos.

Varken Fortnox eller Microsoft Teams är som sagt tjänster som förknippas med dåliga användarupplevelser, snarare tvärtom, ett svenskt SaaS-bolag med stark tillväxt och gott rykte och en trogen global IT-gigant. Så vad är bra UX och vad är bara bra branding? Och vad är då egentligen viktigast?

Månatliga fältanteckningar i inkorgen

Välkommen in i värmen

Den här rutan känner du igen va? Du vet vad den innebär. Det är din e-postadress vi vill åt. Men vi kommer vårda den ömt som en liten hundvalp och vi kommer inte klampa omkring efter dig på the internet med tröttsamma budskap.

Som belöning får du ovärderliga tips och kunskap till oskattbart värde, rakt ner i inkorgen. En gång i månaden, varken mer eller mindre. Deal?

Tigerton har blivit Tundran

Tillsammans med våra vänner på DNA Agency går vi samman för en ny gemensam expedition. Följ med på resan! 🚀🎉